Idag blev det en lite lugnare tur med tanke på hur duktig hon vart igår!
Fick även sällskap idag, min syter och varmblodet vi rider in, så det blev en lååååång framskrittning, haha. 
Först gusväg i knappt en km, sen svängde vi ner på ännu en sänderkörd väg av av-verknings-maskiner, perfekt att skritt-träna båda två på, både ganska brant nedförsbacke sen en lång uppförsbacke, och bara skritt. Tinka frustade av uttråkighet, långa tyglar fick hon under början.

Sen när vi kom upp på en mjuk lång skogsväg tog jag in henne lite lätt och hon började sick-sacka över vägen ,haha, va?!  Då var hon bara jobbig, tryckte in i träd osv, men det var väll okej, hon hade väll träningsverk sen igår..

Sen kom vi upp på en skitläskig väg förbi ett hus sa tinka och tvärvägrade att gå frammåt, så den knappt oinrida pållen fick gå före och skötte sig exemplariskt! haha, tinka, du är en tönt!

Sen blev det faktiskt några travsteg på skogsvägen fram tills vi såg en massa kossor intill vägen, och stängsel på båda sidorna, och jag tinka fick gå först, och hon var jättemodig!!
Gick helt lugn upp för backen jämte kossorna, och då kom dom springandes mot henne, men hon stog helt lugnt still och kollade på dom innan hon fortsatte att gå! Vilken stjärna jag har!

Sen blev det någon km hem med bara trav och några galoppsprång, både kort och ökad trav.

Väl hemma så fick hon gottgott och fick gå halft löst till hagen!

Ni förstår inte känslan av att kunna springa 5 meter ifrån sin ponny som galopperar på en åker jämte och sedan  kunna ropa på henne så springer hon till dig direkt. 
Åh vad jag älskar henne.